Fan, det gör ont...
Jag trodde jag hade kommit över honom. Jag tänkte, jag är ju trots allt singel, så jag kan väl göra lite vad jag vill? Jag har ju inga känslor, och han och jag är ju trots allt kompisar. Även om alla mina kompisar avrådde mej från att träffa honom, så såg jag inget hinder. Jag menar, det har varit trevligt att träffa honom varje gång, så why not? Jag drog och träffade honom.
Vi hade astrevligt som vanligt^^ Allt gick verkligen skitbra. Vi lagade mat, spelade spel, såg en film tsm. Allt kändes sååå bra från början till slut. Ville komma och hälsa på igen. Jag var så glad....tills jag satt på tåget tillbaka och insåg...det kommer inte leda till något...Jag visste ju att han inte var ute efter något seriöst. Så ju bättre vi har det, desto mer sårad kommer jag bli.
Jag trivs med honom så mycket att jag inte vill att det bara ska vara något oseriöst :/ Hade jag känt som honom, dvs ingenting, så kunde det eventuellt funka. Men tydligen känner jag mer än så >_<...
And here I am again...med massa tankar och såna där helt onödiga känslor som jag inte vet va jag ska göra med...
Och min kära kompis undrar när jag sluta strö salt över såret...ja, det undrar jag också...
Jag trodde jag hade kommit över honom. Jag tänkte, jag är ju trots allt singel, så jag kan väl göra lite vad jag vill? Jag har ju inga känslor, och han och jag är ju trots allt kompisar. Även om alla mina kompisar avrådde mej från att träffa honom, så såg jag inget hinder. Jag menar, det har varit trevligt att träffa honom varje gång, så why not? Jag drog och träffade honom.
Vi hade astrevligt som vanligt^^ Allt gick verkligen skitbra. Vi lagade mat, spelade spel, såg en film tsm. Allt kändes sååå bra från början till slut. Ville komma och hälsa på igen. Jag var så glad....tills jag satt på tåget tillbaka och insåg...det kommer inte leda till något...Jag visste ju att han inte var ute efter något seriöst. Så ju bättre vi har det, desto mer sårad kommer jag bli.
Jag trivs med honom så mycket att jag inte vill att det bara ska vara något oseriöst :/ Hade jag känt som honom, dvs ingenting, så kunde det eventuellt funka. Men tydligen känner jag mer än så >_<...
And here I am again...med massa tankar och såna där helt onödiga känslor som jag inte vet va jag ska göra med...
Och min kära kompis undrar när jag sluta strö salt över såret...ja, det undrar jag också...
Kommentarer
Skicka en kommentar